DIVERSE TIPS & RÅD

KÖPA VALP

Det är härligt med valpar, både att ha en kull att följa och att ha en ”för eget bruk”. Mycket jobb också, om man vill ge valparna en bra start. Mina valpar bor i stort sett i köket från 4 veckors ålder, utom på nätterna då de är i valprummet. Dom får så klart gå ut flera gånger om dagen och har leksaker och olika underlag att undersöka. Dom får följa med på små utflykter till bekanta när de har blivit 7 veckor. Och så går vi förstås upp i skogen här bakom på små vändor.

Vad ska man tänka på när man ska köpa valp?

Först och främst att man kan ge den ett bra och kärleksfullt hem där den får daglig aktivitet och inte behöver vara själv mer än max 3-4 timmar om dagen. Man bör också tänka på att kelpien är en hund som gillar att arbeta med diverse uppgifter och man bör låta den använda hjärna och näsa med t.ex. spårarbete och lydnadsövningar. Att få följa med i alla miljöer och träffa trevliga männsikor och hundar från liten valp är en självklarhet för mej!
Gärna gå kurser på BRUKSHUNDKLUBBEN om man inte är van att arbeta med hund. Har man möjlighet så är det heller inte fel att gå en vallkurs med den när den vuxit upp och grundlydnaden funkar bra.

”Sista” valpen, inget bra köp? Jodå, är föräldrarna mentalt ”bra” ( och själva ur ”bra” kullar ) så är det inte det som det ”hänger” på. Valparna är ju olika personligheter och man fastnar kanske för en speciell valp som man tror passar ens personlighet. Är den ”sista” valpen öppen, glad & nyfiken så behöver den absolut inte vara ”sämre". Kanske har den lite mindre av någon egenskap som man som valpköpare får utveckla lite extra bara. Det behöver inte alls vara något "som ligger den i fatet".

Eftersom kelpien är en arbetshund som mår bra av att jobba så är ju mitt mål att sälja valparna till mycket aktiva hem och jag blir mycket glad om de tävlas lite också, eftersom det ”visar” att de kan ”jobba”. Jag vill att alla ”mina valpar” HD-röntgas och MH-testas. MH ordnar jag för kullarna. Jag ger alltid rabatt på nästa valp från mej till er som har köpt tidigare och även rabatter om tidigare hund är meriterad på olika sätt. Förutom detta ny valp gratis för BRUKSCHAMPIONAT, som uppskattning och tack, när man behöver nästa hund. 
Vi försöker att ha kennelläger eller helgträffar varje år. Det är kul att träffas och att kunna hjälpa till med tips och råd till de som så önskar. Är det något som jag kan hjälpa till med annars, ring eller kom hit så försöker vi att lösa det.

Vad bör man veta om föräldrarna ( och uppfödaren )?

Hunddata och Avelsdata är utmärkta källor för information, vilken ras man än ska köpa! Särskilt Avelsdata är väldigt lättöverskådlig. Jag tittar på föräldrarna och deras syskon, föräldrarnas föräldrars syskon, syskon, halvsyskon samt ev. tidigare avkommor till dessa nämnda släktingar. Och ännu längre bak, eftersom jag tycker att det är intressant!
Även om man litar på sin uppfödare så har alla kanske inte samma tankar och krav som valpköparen har. Då är det ju guld värt att kunna kolla upp detta själv! Kanske finns där en del HD i släkten? Kanske på föräldrarnas båda sidor? Kanske finns det en del hundar med skotträdslor? Kanske vill man se hur MH/MT ser ut? Om många har tävlat bruks? Det finns många intressanta saker att titta efter.

 
Friska föräldrar förstås. Finns där någon defekt i syskonskaran hos den ena så är det önskvärt att motparten och hans/hennes syskon och föräldrar ( halvsyskon ) har BRA statistik i egenskapen i fråga. Detta är viktigt om man vill ”avla bort” nåt´ fel som har smugit sej in. Det gäller att kolla noga på SKK:s hunddata och att FRÅGA uppfödare/hundägare om det som inte framgår av hunddatan! Det gäller alltså att vara ”jobbigt” nyfiken…  Det ger en massa kunskaper om olika linjer/hundar och vad de kan tänkas lämna. OVÄRDERLIGT i avelsarbetet!

Är man intresserad av att jobba och tävla med hunden ( och i och för sej annars också, för visst är det trevligt med en harmonisk och stabil hund )  så tycker jag att det är bra att börja med att titta på MH / korningsresultat för föräldrarna OCH deras syskon, samt även vad de har presterat inom bruks. Precis som inom andra raser så varierar hundarnas egenskaper mellan individer och linjer. Mentaltesterna bör visa på sociala hundar med bra lek & jaktlust, samt bra nyfikenhet och förmåga att avreagera obehag. Att föräldradjuren är skottfasta är ett absolut krav!  ( 1, 2 eller max 3 på skotten ) Alltså höga; 4-5 ( 3 )  värdetal på kontakt, leklust & gripande i leken,  jakt (  helst också på gripandet i jakten ),  samt nyfikenhet. Önskvärt är således ganska låga; 1-2 ( 3 )  värdetal på rädsla/kvarstående rädsla och skott. Sen måste man ju se helheten också. Har hunden någon 2:a på t.ex. nyfikenhet men bra avreaktioner, så är ju det inte hela världen, om den ligger bra på de övriga egenskaperna. Har den ena föräldern någon ”svaghet” bör den vägas upp av den andra. Man kan inte få allt-i-ett alla gånger… Detta är MINA tyckanden om en ”BRA” hund till avel/arbete.
MH-protokoll
finns på MH-sidan. Bara att kopiera så att ni kan se vad de olika siffrorna står för. Varsågoda!

MH-testerna avslöjar ganska mycket av hundens personlighet. MH är ett MYCKET BRA instrument för att utröna hundars mentalitet, i synnerhet om hela kullar testas. Man kan oftast se en "röd tråd" vad gäller egenskaper. Att MH och MT skulle visa på hundars dagsform köper jag inte.

  Att föda upp valpar är för mej inte bara att föda upp och sälja dom! Jag vill följa dom genom livet och ha kontakt med ägarna!
Självklart får alla mina valpköpare tips & råd vid behov. Ni får även komma hit och få hjälp om det behövs!

Se hundars alla officiella resultat på SKK:s hunddata:  http://kennet.skk.se/hunddata

Vallegenskaper då ? Många  kelpies verkar ha vallegenskaper, dock ej så mycket som en bordercollie eller en Australian Stockdog/Working kelpie. Tyvärr är det nog så att de flesta får aldrig chans att prova. Flera av ”mina  valpar” har fått prova på och de har visat gått gry. En del av dem har också gjort vallanlags test. Ni kan se mera om detta HÄR
Jag har även sett andra kelpies än ”mina” och de har vallat i stort sett allihop. Vallegenskaper och bruks då ? Det säjs ju ibland att det är vallegenskaperna som gör hunden till en så bra brukshund. Det är nog inte HELA sanningen. Både vallanlag och en ”bra” mentalitet gör sitt till. De riktigt extrema vallhundarna fungerar inte fullt så  bra alla gånger.

Numera har vi ju vallanlagstestet vi kan göra med våra hundar via SVEKK. Ännu inofficiellt, men en bra utvärdering.


Att uppfödaren har ett kennelnamn borgar inte för en viss kvalitet på valparna och kunskap om uppfödning & genetik hos uppfödaren. När man tar en tredje kull i sitt namn så MÅSTE man ha ett kennelnamn för att få registrera kullen! Bilda er en egen uppfattning om uppfödarens avelsmål & kunskap !

___________________


Valpens "träning"

Alla valpar behöver miljöträning från 8 veckors ålder. Jag tycker att det är ännu viktigare med hundar av vallhundsras, eftersom dom är livliga med snabba och stora reaktioner jämfört med t.ex. en rottweiler. En stor reaktion behöver inte vara ett uttryck för rädsla, det är det livliga temperamentet som "spökar". Det VIKTIGASTE är att inte reagera själv och att nonchalera hundens reaktion = BLIND & DÖV och bara ta med hunden och traska vidare fram till det ”farliga”. Babbla glatt och gå sedan vidare som om ingenting hade hänt. Den lär sej att det inte finns något i hela världen att "vara rädd för". STÖRST och BÄST!

Ta med valpen överallt; på olika underlag, stan´, bussar, tåg, källare, skog, gärden, i närområden till skjutbanor, så att den blir van vid ”alla” miljöer och ljud. Promenader vid klubben när det skjuts är utmärkt. Jag ”kastar” in grytorna i kastrullskåpet när jag har valpar… Valpen måste också lära sej att koppla av "när inget händer" och ska inte fara runt hela tiden!  

Gå promenader med andra snälla hundar ibland och låt dom umgås under promenaden, hellre än att släppa valpen med andra valpar/hundar på plan och låta dom leka. Detta innebär både tappad kontakt och skaderisker! Och naturligtvis, också promenader bara du och valpen!!


Vare sej man har tänkt att tävla eller ej, så tycker jag att det är viktigt med skotträning från valpåldern. Dels för att man inte vill att hunden ska behöva vara rädd vid påsk & nyår. Visst, raketer och smällare är inte samma sak som skott, men snarlikt. Dels för att man ska göra MH - vilket jag har som "krav" - och då är det också bra att hunden har fått höra skott under uppväxten. Annars kan det kanske hända att den blir skrämd på MH:t och du har en skottberörd hund med dej hem.... Ska man tävla bruks så säjer det sej kanske självt att man skottränar. De flesta valpar reagerar inte på skott och då är det ju jättebra att starta upp så, eller hur?! Att en del hundar reagerar på skott kan bero både på äftliga anlag och ägarens uppträdande vid skott.
Hur gör man då? Inga stora historier - promenera i närheten av skjutbanor. Sköna, avslappnade prommisar! Ta prommisar vid brukshundklubben när det ska skjutas där. Lägg spår i närheten av skjutbanan. Bra avstånd till skotten - ett par hundra meter. Visst kan hunden titta till när det smäller - och?!!?? So what!!!



SAMARBETE & FÖRTROENDE är A & O!!! 
Lek med valpen, byteshandel med grejer, lek & godis. Små kamplekar, tittut och lekinviter bakom träd - gör dej KUL och kosta på dej att folk skrattar - det gör valpen också :)
Låt också andra människor leka med valpen - det behöver inte vara kamplekar varje gång. Man kan samarbeta om saker och byta med lek eller gotter. Alla "kan" inte leka med en hund, tyvärr. Se till att ha "bra" lekkamrater :)
Hantering - både av ägaren och andra. Pilla lite här & lite där, titta på en tand och i ett öra. Avsluta med lite lek eller en gotta.

Även fast man ska försöka att jobba mestadels med beröm och belöning så måste man lära in NEJ och naturligtvis också BRA. Lyssnar den inte så måste du få den att förstå ! Kanske också ta i mer, hårdare röst och ett tjuvnyp.... BRA!!!! och beröm/belöning när den lyssnar. Slå ALDRIG en hund!! Den förstår inte och kommer bara att tappa förtroendet för dej.  

Detta är en bra grund för ett trevligt liv tillsammans och även för tävling ( lydnad, spår, sök etc...) när hunden är mogen och skapar förtroende och samarbete.  

En bra grund MÅSTE bygga på ett schysst ledarskap där hunden lyder i alla vardagssituationer! Samarbete och lek med föraren och andra människor är också A och O !! 
Annars blir det svårt att få till det med träning/tävling...

                                                             

     Utfodring, en viktig bit "på vägen" till vuxen.

MÅTTLIGHET, det viktigaste är att inte överutfodra, varken KALK eller MÄNGD mat. Fastna inte för vad fodret "kallas": valpfoder, vuxenfoder, högenergifoder. Det finns foder av dessa olika typer som innehåller i stort sett samma mängder av olika näringsämnen. TITTA PÅ INNEHÅLLET!!!!

Man har kommit fram till att kalköverskott & överutfodring är en stor bidragande orsak vad gäller olika ledfel. Överutfodra inte valpen! 

Jag utfodrar mina hundar med torrfoder till frukost och färskfoder till kvällsmat. Jag tycker att färskfoder har stora fördelar. Är naturligt för hunden och tas upp bättre. Och godare!
Jag får färskfoder från NORDIC och det ger jag på kvällen. Det är baserat på nötkött. Jag ger för att få lite variation även MUSH ett par kvällar i veckan. Det finns olika blandningar i både större bitar och i påse med 25 grams "köttbullar" till bra priser. Mycket bra förpackningar 3 kg "köttbullar", om man inte har flera hundar som ska äta större mängder. Och man kan ju blanda olika sorter, vilket är en fördel. Olika blandningar, tex. nöt, kalkon och lax. Enbart kalkon, enbart lax etc.
Mina hundar får även tillskott av
kokosolja då och då.

Jag ger numera STANDARDT NORMAL till mina hundar till frukost och färskfoder till kvällen. Till NORDIC med laxolja eller kokosolja som tillskott. Äldre hundar får ofta STANDARDT MILD, som har lite lägre salthalt och mindre energi. Även ett mjukkokt ÄGG till frukost då och då - istället för torrfodret. Det innehåller ALLA essentiella aminosyror ( proteiner ) som en hund behöver. F.ö. gör även kyckling och annan fågel det och - om jag minns rätt även mjölkprodukter - tex. keso. Dock så säjs kyckling vara en källa till överkänslighet och att kalkon är bättre.

Torrfoder till valpar har jag provat lite olika. ROBUR 27/15 och CARRIER junior. STANDARDT NORMAL var nog lite för kraftigt. Kanske provar jag MILD nästa gång. Det förutsätter dock att valpköparna fortsätter med tillskott av färskfoder - annars blir det för "tunt"!
Tittar även på MERA DOG PURE Kalkon & ris junior. Det och lite olika MUSH till valparna kanske till nästa kull.

Jag föredrar dock SVENSKA FODER, eftersom "våra" djur varken äter antibiotika eller tillväxthormoner i förebyggande syfte. Nåväl, varken Norge eller Finland proppar i sina djur detta, om jag är rätt informerad. MUSH är finskt.

  Laxolja och/eller kokosolja bör man ge, om man inte ger ett foder som innehåller lax. Innehåller OMEGA 3 & 6. 
Jag ger dessutom
C-vitamin ( askorbinsyra ) ett par gånger i veckan till vuxna hundar och till växande valpar varje dag. 1/2 kryddmått.
INGA ANDRA VITAMINER ELLER MINERALER!
 
Ettra & Orka är sponsrade av NORDIC. TACK NORDIC! 

 

 

 
STANDARDT MILD, som har lite lägre halt av mineraler och fett kan vara ett bra seniorfoder och till hundar som lätt lägger på hullet.  Jag tycker att det är bra  - då det ffa. innehåller mindre salt än många andra foder. Salt är inte bra i för stora mängder, särdeles inte åt en äldre hund. Alla STANDARDT's torrfoder innehåller en lägre halt salt. MILD innehåller dock lite lägre halt av protein, så ett litet tillskott är inte fel, beroende på vilken hund som äter det och av vilken anledning. En hund som SKA ha proteinreducerat foder ska så klart inte ha proteintillskott. Annars ett löskokt ägg, keso, MUSH bollar. Mina äldre får detta och NORDIC.

STANDARDT har mycket köttinnehåll och inga konstiga tillsatser - läs gärna på deras hemsida vad fodret INTE innehåller - man får sej en funderare....
www.standardt.se

Vitaminer: A,D och E är fettlösliga och lagras i kroppen och ska därför doseras med försiktighet. Ge aldrig extra om du ger ett helfoder. C - vitamin "tillverkar" hunden själv, men ett litet tillskott skyddar tikarna mot urinvägsinfektioner ( surgör urinen ) samt säjs hjälpa mot "växtvärk" !! Jag ger 500mg ( ½ kryddmått ) om dagen numera, efter att ha läst artikeln om C-vitaminets betydelse i olika sammanhang.

Mängden foder är ju individuell, men vad jag har tyckt mej se är lagom är ca: 1 dl / kg kroppsvikt och dag av de foder jag ger upp till ca: 6 kilos kroppsvikt. Sedan ca: 3/4 dl per kg kroppsvikt och dag upp till ca: 9-10 kilos kroppsvikt, vilket innebär att en 10 kilos unghund äter ca: 6-7 dl / dag. Detta är fullt tillräckligt under den fortsatta "färden" mot vuxen efter ca: 6 månaders ålder, kan även ofta minskas ned något. En 10 kilos kelpie är i 4 månaders-åldern och det är till dess den behöver "mera mat", men nu lugnar tillväxten ner sej. Mer än denna mängd har jag aldrig upplevt att någon hund behövt äta någon gång under livet ( förutom dräktiga och digivande tikar förstås ) Mina tikar har ätit runt 5-6 dl i denna ålder och uppåt året.

GE ALDRIG NÅGRA TILLSKOTT AV NÅGRA VITAMINER ( förutom C ) ELLER MINERALER OM DU GER ETT HELFODER!! 

ÖVERUTFODRA INTE VALPEN !! Valpar ska inte vara "mulliga" eller växa så det knakar ! En schäfervalp ska öka max ca: 1 kg i veckan och då borde väl en kelpie hålla sej runt ca: 0,5 kg. Med de foder jag använder så är det lagom med ca: 1 dl foder/kg kroppsvikt upp till ca: 6 kg. Mer än 7 dl per dag behöver en kelpie kanske endast undantagsvis äta under uppväxten.
Det är bättre med aningen för lite mat än för mycket!!!  TITTA och känn på valpen/hunden!

_____________________

RÖR PÅ VALPEN / UNGHUNDEN TILLRÄCKLIGT! 

Låt valpen / unghunden röra sej fritt utan att ”köra race” med andra hundar. Snabba vändningar och stopp sliter och töjer på senorna, som ännu inte är utvecklade och tränade i styrka. Följden kan bli att de inte håller lederna stabila, utan det blir lite glappt och slappt, med påföljande instabilitet och benpålagringar. INTE bra!!!

Det är VIKTIGT att valpar från början får använda sin kropp för att få ett bra rörelsemönster! Att gå på slät väg är rena döden, även för vuxna hundar! De behöver knappt lyfta på fötterna och kan lägga sej till med helt felaktiga rörelsemönster... Finns det kanske en grässträng bredvid promenadvägen? Gå där istället. Titta gärna på en hund som får gå ut i lite högre gräs - bara nån dm räcker - och se hur den börjar lyfta på fötterna!

Självklart blir det promenader på asfalt och grus. Valpen ska ju miljötränas även i staden, men en liten skogstur varje dag är viktigt!
Gå med valpen, helst lös, i skogen på mjuka stigar och kliv av stigen här och där och gå lite i fin råterräng, som mossa & blåbärsris, blandat med lite stock och sten att ta sej fram över. Det är viktigt att den för lyfta på sina små ben och muskla sej jämnt och fint, samt få balans i kroppen. Att den är lös - eller om nödvändigt i "fritt koppel" - är viktigt, den ska röra sej fritt.

 En 3-4 månaders valp får gå ca: 20-40 minuter. Man kan gärna vara "ute" längre, men det är viktigt att ta vilopauser och inte rusa fram. Och att inte kliva runt i obanad terräng hela tiden... Lagom är bäst!  


Det är bättre med aningen för mycket rörelse än för lite !! De orkar oftast mer än man tror också..

_______________________

VUXNA HUNDARS GRUNDTRÄNING

Det är tyvärr något som slarvas med mycket och som ringar på vattnet får man skador. Hundar har ju alltid hållit förr - har de verkligen det? Eller har man kört ändå med "små" skador och skavanker? Tror nog mera på det sista.. 
Jag har själv varit "nonchalant" och omedveten om hur viktigt där faktiskt är... Jag har lärt mej den hårda vägen efter Orkas senskador i bogen, med påföljande operation, hur man kan GRUNDA & FÖREBYGGA.

Orka har aldrig varit i så bra form som med denna träning! 


Jag är ingen expert eller hundfysioterapeut!!! Men lite har jag lärt mej ;-)

GE ER HUND EN PRESENT OCH LÄS ANNIKA FALKENBERGS BÖCKER! Friskvårdens Grundstenar för Valpar & Unghundar, samt Friskvård för Hund.
Här är en länk till Annika & Hundverkstan:
http://hundverkstan.se/

Besök gärna en duktig hundfysioterapeut som kan "massera" igenom hunden och kolla upp den. Jag kan varmt rekommendera er att åka till Annika Falkenberg i Gråbo - långt för en del - men kanske gör ni det bara ett par gånger under hundens livstid och får lära er hur man masserar/pressar och sköter hundens kropp. Och få loss "hårdheter/låsningar. Och kanske ett återbesök 1-2 gånger om året för underhåll. En bra investering för en hund som håller!

______________________


Orka hade en sträckning i höger fram sommaren 2011, som kom tillbaka efter en veckas vila. Mera vila och sedan OK. Sommaren efter - 2012 -  gjorde hon en undanmanöver och blev halt - ett par veckor innan SM... Hon vilade helt och var ohalt till SM, men lite stel när hon hade legat. I samband med SM gick det upp igen och hon blev inte bra. I november 2012 blev hon opererad och det var senskador i bogleden som åtgärdades via artroskopi. En sena halvt av, en uttänjd och en "fransig" i fästet. Hade jag kunnat förbygga detta? Ja, troligen, genom träningen som jag kommer att beskriva, samt att inte låta henne fara fram och sedan "vända på fronten" och eye'a sina kamrater. Och i synnerhet inte ouppvärmd...
Annika Falkenberg har hjälpt mej att få orka tillbaka på banan, med mycket egenträning och massage/press hemma, samt att hon har gått igenom henne och släppt på spänningar på djupet när jag har varit där.
Tyvärr så var jag kanske inte helt noga med att DELA UPP aktiviteterna under en dag efter detta... 2015 gick skadan upp och var fulare. Dock så lyckades operationen även denna gång och idag ( augusti 2017 ) funkar Orka fint. Jag är noga med skritt i mossa och blåbärsris varje dag, ca: 100 meter ( inte veckans vilodag ) och att dela upp aktiviteterna. Jag kör tex. inte både promenad, spår och lydnad på samma dag. 


______________

En hund ska vara jämnt musklad runt om för att hålla, men kanske är ändå ryggen viktigast. Explosiva hundar skjuter på med baken och då gäller det att ryggen har muskulatur för att "ta emot" - i synnerhet hundar med lite lång länd - annars håller den inte. Skritt i terräng är grunden.
Hunden ska inte ha stora, hårda muskler i låren!!!!!!!! De ska vara mjuka, om än välutvecklade. Ryggraden ska vara inbäddad i muskulatur och man ska kunna ställa en mugg på länden utan att den vickar på ryggraden. Skritt i terräng...

Hårda, ömma muskler kan utvecklas till Myosit - muskelinflammation. Då krävs veterinär, fysioterapeut, VILA, kanske muskelavslappnande medicin och lätt massage. Det kan ta tid att få hunden bra
. FÖREBYGG........
Orka hade myosit av snedbelastning och smärta i samband med sin skada.

__________________ 

  A och O - VÄRM UPP och VARVA NER!!!!!! 
Det duger inte att ta hunden ur bilen/huset och gå en kissrunda på 5 minuter och sedan börja träna/släppa lös hunden som springer som ett jehu! Minst 10 minuter i koppel i skritt/sakta trav och sedan gärna några minuter i lite snabbare tempo och/eller gärna gå lite i vägkanten i gräs/skogen och lyfta på benen. Alltid viktigt, men särdeles viktigt under den kalla årstiden. 
Lika viktigt är det att varva ner efter aktivitet, med koppelpromenad på minst 10 minuter. Ju varmare och flåsigare hund, desto längre förstås.

TÄCKE PÅ! 
Larvigt, tycker en del, speciellt de som har hundar med mycket päls. Ja, kanske klarar de sej lite bättre, men då ska det nog vara MYCKET & TJOCK päls a´la polarhund, inbillar jag mej.
Ett Back-On-Track täcke innehåller keramiskt material, som reflekterar värmen från hunden. Det går i teorin snabbare att värma upp hunden och den håller sej varm efter uppvärmning, om den ska vänta 5-10 minuter innan den ska igång. Slarva dock inte med uppvärmning för att hunden har ett täcka!!! Se det som ett +!!  

STYRKA/MUSKELTRÄNING/SMIDIGHET

GÅ-TRÄNING I SKRITT!
Att skritta är energikrävande, att trava och svikta "kostar inte mycket, att galoppera är "jobbigt".
Att skritta i råterräng är en av de VIKTIGASTE grunderna till muskler på RÄTT ställen! En OVÄRDERLIG övning! När hunden är uppvärmd förstås. Om man varje dag under promenaden sätter på hunden koppel och går av stigen och går 50-100 meter i råterräng, så har man gjort mycket för att behålla en frisk hund! Skritt ska det vara, inget fusk att hoppa över tuvor eller gå upp i trav. Hunden ska LYFTA på benen, ett i taget. Anpassa underlaget så att hunden har fysisk möjlighet att gå. Det räcker med mossa och blåbärsris. 50 meter räcker de första gångerna. Det låter inte mycket, men det kan faktiskt ge träningsvärk.. 
På vintern får man nyttja snön att pulsa i. Inte för djupt, hunden ska inte hoppa fram!
Denna övning kan jämföras med Water-walk/Water Treadmill, men är gratis och kan göras varje dag i lagom omfattning, istället för för 400:- en gång i veckan ;-)

GÅ AV STIGEN/VÄGEN OCH GÅ I TERRÄNGEN!
När hunden är uppvärmd förstås. Gå hälften av den DAGLIGA promenaden i skogen, inte på stigen. Lös hund - låt hunden röra sej som den vill - men inte rusa runt som en tok ;-) Självklart kan hunden få träningsvärk - och du också - vänj er.

GODISTRÄD!

Låt hunden sträcka ut sej själv genom att dutta tex. mjukost på ett träd. Börja i noshöjd och fortsätt uppåt, så att hunden sträcker ut sej för att komma åt. Den ska sträcka ut sej ordentligt, men inte "stå på tå och hoppa". 

Det finns flera bra övningar med godis för att få hunden smidig och även sakta slalom. Dessa övningar finns att läsa om i Annikas böcker.

Att stretcha en hund är inte så listigt i alla lägen. En hund är av naturen lite överrörlig i sina leder och då ska vi inte göra den ännu mera rörlig där. Speciellt inte om man inte kan det på rätt sätt! Jag stretchade mina hundar tidigare, men det har jag slutat med. De får stretcha sej själva, med bl.a. ovanstående övningar. Orkas senskador förvärrade jag kanske genom att jag stretchade henne....
UPPVÄRMD HUND FÖRSTÅS!

KONDITION/FYS-DAG EN GÅNG I VECKAN

Cykel? Nej, ger inte speciellt mycket - om du inte kan trampa lika fort som hunden kan springa - på mjukt underlag och i några hundra meter i intervaller. Visst kan det väl vara trevligt med en cykeltur ibland, tänk dock på att det blir hårt att springa på asfalt och grus. Bättre med en tur i skogen på mjuka stigar då. 
Jag tar en tur ibland, men mera som omväxling än med tanke på att fysa hunden. Jag kan inte cykla lika fort som mina hundar springer och särdeles inte på skogsstigar. Då slår jag ihjäl mej ;-)

Som konditionsträning blir det en FYS-DAG i veckan. Uppvärmning 10 minuter i koppel, skritt i terrängen, "sökskick/systemövning" - då jag skickar ut hunden till en träningskamrat 50-60 meter ut i terrängen och budföringar på mjukt underlag i maxtempo. Nedvarvning med koppelpromenad 20 minuter.
På kvällen press/massage och dagen efter TOTAL VILA! Dvs. kissa i trädgården ;-) INGA promenader - återhämtning är VIKTIGT!

Lär er att massera/pressa på hårda muskler. Inget farligt. Man kan inte göra "fel".

SYSTEMÖVNINGEN
 
är inget " egentligt sök" - hunden ser kamraten och springer ut - får en liten godbit - jag har tagit mej fram ca. 25 meter på stigen och ropar in hunden - kamraten sticker framåt 25-30 meter där ute medan hunden springer in till mej - jag skickar igen osv. 
Naturligtvis kan man köra budföringar - hunden springer mellan mej och en kamrat - på en och samma sträcka i terräng - men jag nyttjar tillfället för att få in systemet med framslag när jag ändå har tillfälle :)

BUDFÖRINGAR I MAXTEMPO PÅ MJUKT UNDERLAG

Att springa mellan mej och en kamrat har alltid varit uppskattat av mina hundar! 
( Lär hunden budföring redan som valp. Kort sträcka förstås och bara en sträcka i varje riktning. Springa 20-30 meter till någon den har hälsat på och som har visat attraktiva godbitar/leksak och där få godis/lek. Springa tillbaka till husse/matte, få belöning och sedan mötas på halva vägen och återbilda "flocken". Svårare behöver det inte vara! )

Det blir budföringar på 100 meter mellan mej och en kamrat. Vi hejar på för att få maxtempo. En liten godbit och sedan springa igen. Mjukt godis och bara SMÅ bitar under fys-träningen.

Ett par skick - i början - brukar vi skicka med hunden den "lätta" - för KELPIE LÄTTA - tungapporten på 1 kg.

SYREVÄXLING
Efter varje del så brukar jag trycka/stryka ur musklerna om de är pumpade - vilket de ska vara om det är riktigt effektivt - och dessutom gå i kopplel 5-10 minuter mellan övningarna för återhämtning.

ÅTERHÄMTNING - SÅ VIKTIGT!
VILA dagen efter fys-dag är HELIGT! Gör INGENTING, utom rastrundor på 5-10 minuter.
Att hålla efter hundens muskler med massage är också enormt viktigt på kvällen fys-dagen.
 

UPPLÄGG

Det gäller naturligtvis att utgå från hundens grundkondition och att den är vuxen och frisk! Men att ändå ta det försiktigt de första gångerna. Det går snabbt att öka på! 

Första gången för en "otränad" hund skulle kunna se ut så här:

Uppvärmning i koppel 10 minuter
Skritt i terräng 100 meter
Springa i terräng/systemövning 3 skick a 60 meter ut och 60 meter in ( 360 meter )
Syreväxla och gå 5 minuter
Budföring 400 meter
Syreväxla och gå 20 minuter
Godisträd

På kvällen massage
Dagen efter - TOTAL VILA!

Man får öka på efter hand - ta det lugnt!
 
Ett bra pass för en tränad hund kan se ut så här:
Uppvärmning i koppel 10 minuter
Skritt i terräng ca: 400 meter - finns det möjlighet så en del i mjuk, djup mossa i kärrkant - det "suger"
Syreväxla och gå 5 minuter
Springa i terräng/systemövning 8-10 skick a 60 meter ut och 60 meter in ( 960 - 1200 meter ) - om möjligt lätt kuperad terräng
Syreväxla och gå 5-10 minuter
Budföring 1000 - 1500 meter ( 10-15 skick )
Syreväxla och gå 20 minuter
Godisträd

På kvällen massage/press
Dagen efter - TOTAL VILA!

Denna dag brukar få vara en riktig arbetsdag för hunden. En rejäl promenad med uppletande, spår, lydnadsträning och sedan fysen. En dag i veckan RÄCKER! Och vilodagen dagen efter är helig!
Övriga dagar kan man träna "som vanligt" - lydnad, spår, sök, uppletande, promenader, låta hunden simma lite, etc.

Har man ingen att träna detta med så kan man ju börja med att gå obanat under promenad - sedan kasta boll ut i terrängen och flytta fram sej under resan gång, om man vill. Och även kasta omväxlande åt höger - gå fram - åt vänster - gå fram. En smaksak ;-) Man kan också sätta hunden i terrängen på "stanna kvar" - springa ifrån och sedan kalla in x flera. Inte lika effektivt, då det blir vila mellan inkallningarna, men ändå en nyttig träning.
Och även fortsätta med denna övning på stigen, där det är lättare att springa fort. Jag hetsar ibland Orka på en kul leksak, lägger kvar den på stigen och går ca: 100-150 meter och skickar tillbaka henne för att hämta. det blir då 200-300 meter i högt tempo. Jag gör aldrig detta i terräng - gillar inte att skicka hunden på en belöning i "bakspår"...

Nå, visst har ni väl en träningskamrat att köra med?! En gång i veckan...


LITE OM LEDER

Det "nya" röntgensystemet ( sedan 2000 ) beskriver höfter på följande sätt: A & B=ua ( under A ingår även de "gamla" utmärkta ), C=lindrig dysplasi ( gamla 1:or ), D=måttlig dysplasi ( gamla 2:or ) & E=kraftig dysplasi ( gamla 3:or & 4:or ). Tillägget vid HD kan vara pålagringar av olika grad. Hunden kan också vara ledslapp pga. att den är otillräckligt utvecklad eller dåligt musklad vid röntgentillfället. Detta är dock ganska ovanligt hos mindre raser som kelpie, om de dessutom har fått rört på sej som de ska. Ledslapphet är delvis ärftligt. Dessa hundar ( ledslappa ) rekommenderas om-röntgen efter 6 månader och ska under tiden motioneras mera, för att öka muskelmassan. De brukar då ibland se bättre ut vid om-röntgen, dock så har de ibland fått pålagringar pga. instabiliteten i leden och kan då inte få bättre än C.
 
A & B är OK.

Tack och lov så är kelpien ganska förskonad från HD. De fel vi har är oftast C och ett C på en kelpie är inget den känner av. Mej veterligen finns ingen kelpie med 1:or som är avlivad i förtid pga. höfterna. De kan jobba "som vanligt". Vi måste ändå försöka att bevara den fina statistik som vi har haft. Har man fått in ett problem så får man försöka att avla bort det.

Kanske får vi acceptera en viss temporär ökning av HD i och med den ökade användningen av importer ( och får kanske "plocka russinen ur kakan" ), men det är svårt att acceptera att några, om än ett fåtal individer, kanske felaktigt klassas som dysplaster på grund av ett "hårdare" system.

Låt hunden "stabilisera sej "i kroppen innan röntgen, låt den gärna bli ca: 13-15 månader, dock beroende på hur utvecklad och ”färdig” den är. Röntga inte tikar som som löper eller tikar som är skendräktiga. Det påstås att de kan vara lite ”slappa” då. Jmf. foglossning hos kvinnor. Vänta hellre till ca: 2-3 veckor efter avslutat löp.

HD har en ärftlighet på ca: 40% och en miljöfaktor av således ca: 60%.  

MENTALITET

Att avla på det jag kallar "bra" hundar behöver inte innebära ett korningsresultat på 200 poäng ( eller 600, enligt nya protokollet ). Hunden behöver inte vara KORAD, det går alldeles utmärkt att titta på MH-protokollet för hunden och dess syskon. Dock så tycker jag att ett bra MT toppar det hela ;-)

De flesta kelpies går att jobba med, det jag syftar på och söker är "det lilla extra"... Jag tycker det är bra om det finns jakt & social kamplust hos hundarna, antingen eller, eller både och. Det behöver inte vara massor, men "ju mer desto bättre"... Då har man mycket "gratis" med i bagaget när man jobbar med hunden!! En kelpie ska i mina ögon också vara öppen och tillgänglig. En hund som är öppen har också lättare att samarbeta, en egenskap som inte bedöms i något test, men som delvis kan utrönas här, samt till viss del i fråga om soc. kamplust : "lust att engagera sej" ( även hävda sej ). Livlig eller mycket livlig tycker jag kvittar, visst, en mycket livlig hund kan ha lite svårare att koncentrera sej, men det är också en träningsfråga. Här inverkar också t.ex. dådkraft och hårdhet, är hunden "trygg" och snabbt kan "kolla av" omgivningen och "koppla bort" den, så kan den också lättare koncentrera sej. Härmed inte sagt att jag tycker en hund ska vara hård och ha enormt stor dådkraft, "måttlighet" är bäst. Har hunden bra jakt och/eller ”kampbitar” så klarar den sej även på den vekare sidan och liten dådkraft. Och.... dessa "bra" kampbitar visar sej kanske inte alltid på en MH / korningsbana, de kanske visar sej i skogen på en tuff sökbana......! ALLT HANDLAR OM ATT BITARNA SKA PASSA IHOP TILL EN BRA HELHET och ATT FÖRSÖKA ATT KOMPLETTERA FÖRÄLDRADJURENS FÖRDELAR OCH BRISTER SÅ GOTT DET GÅR !!! Samt..... att även titta på syskon till föräldrarna, hellre en bra hund ur en jämn kull än en stjärna ur en medelmåttig.

 SEDAN TYCKER EN DEL ATT EN KELPIE INTE SKA HA ETT BRA GRIPANDE; DE SKULLE DÅ BITA FÅREN.. VARKEN DE MENTALTESTDOMARE JAG HAR DISKUTERAT MED ELLER JAG HÅLLER MED. EN HUND ÄR INTELLIGENT NOG & FULLT KAPABEL ATT SKILJA PÅ ETT FÅR OCH EN KAMPTRASA!  

Roland Sjösten berättade på Kelpie & ACD-klubbens årsmöte mycket om vikten av social självsäkerhet och kamplust. Social kamplust är ju naturligtvis inte bara att slita och dra i en trasa, även om det också är en av bitarna. Självsäkerhet, lust att svara upp mot lek & kampinviter, förmåga till viss aggression är de övriga. Han drog paralleller med hundar som går ner sej på tävling, det kan bero på förarens nervositet, men också social osäkerhet.

Även apporteringsförmågan påverkas av gripande, naturligtvis, jag har väl aldrig trott nåt annat. Visst kan man lära en hund att apportera på ett bra sätt även om den har ett dåligt gripande, men det är betydligt lättare med en hund med bra gripande och genomförandet i helhet brukar ändå bli bättre till sist. Man har också nytta av ett medfött föremålsintresse i allt arbete med hunden, men det är väl ingen nyhet??!

Kontentan av det hela visar på att hundar med bra, "stabil" socialitet, kamp & leklust, samt gripande är de bästa brukshundarna. Naturligtvis får de inte vara för rädda heller! Detta har ju också Kenth Swartberg skrivit om tidigare i sin rapport om MH: De bästa brukshundarna är de med "bra" MH, det är bevisat, men visst finns det undantag, som i allt annat.

_________________________