Tankar om avel
Uppfyller
SKK: s regler och krav.
Valparna är veterinärbesiktade, avmaskade, vaccinerade, registrerade och
id-märkta vid leverans samt dolda fel försäkrade.
AVELSKRITERIER
FRISKA
INDIVIDER FRÅN "BRA" KULLAR
MENTALT OCH ARBETSMÄSSIGT BRA HUNDAR
INAVELSGRADER UNDER 2,5 %
HJÄRTULTRA SOM
ÄR NORMALT
INTE DUBBLA UPP "DEFEKTER" - se exempel *
*Med det sagt är att jag tex.
ALDRIG skulle para en tik med tex. HD i syskonskaran med en hane som också har
det i sin syskonskara, nära släkt eller som har lämnat HD med varandra!
BIG
NO NO! Här får man "tänka" index, vilken egenskap man än tittar på.
VID VAL AV PARTNER HÄNSYN TAGEN TILL HELA KULLEN, INTE BARA
AVELSHUNDEN
- ALLA PÅVERKAR UTFALLET!
ÄVEN ULTRALJUD HJÄRTA UA INNAN PARNING
Anledningen är att det finns en del fall i rasen med
lite yngre hundar med MMVD, Mukomatös Mitralis Degeneration/Disease - dvs. förtjockad och lite stel
mitralisklaff. Kallas också endocardos, men det är ett lite äldre namn.
Detta har sagts vara ett sk. "gammelhundsfel", som ibland kan uppkomma lite för tidigt.
Dock så finns det många äldre och friska hundar.
Förändringarna kan ses på ultraljud ca: 2, kanske 3 år innan
man hör läckage i form av blåsljud, som beror på den stela klaffen och flödet
genom den.
Även medelålders hundar med med blåsljud
finns, "i nedre gränslandet i ålder". Det är ingen nyhet - de har
funnit tidigare också.
Hundar med denna "defekt" lever oftast många år efter
att det har "uppdagats", DET är ju positivt.
Det finns också hundar
med läckage i mitralisklaffen, utan förändringar. Några väldigt lite och några
med något större läck. SVEKK har fått hjälp av Ingrid & Jens, kardiologer på
SLU, att titta på en del hundar. Även Lennart Nilsfors har hjälpt oss med
information och tankar. Några med väldigt små läck har blivit "friade" med
hänvisning till "inom normalvariation", men man vill se alla dessa igen efter
ca: 1,5
år. Kanske även de med något mera läck/i gränslandet också frias då? Framtiden får utvisa hur dessa hundars hjärtan utvecklas och vi kanske kan
få några svar?!
Det är även rasklubbens rekommendation att göra
hjärtultra innan avel.
Därför gör jag numera ultraljud innan avel för att se att det inte
är något på gång. Det optimala är att vänta till ca: 3 års ålder innan man
kollar/tar den första kullen på tiken/hanen.
Detta är ett bra sätt att undvika obehagliga överraskningar! Tänk om någon
av föräldrarna får ett blåsljud ett år efter att kullen är född? Hur kul är det
för valpköparna och för mej själv?! Hade kunnat undvikas om man hade gjort
hjärtultra innan... Alltså hade man inte avlat på hunden.
Jag har även bett mina valpköpare att låta lyssna på
hjärtat när man besöker veterinären, så att man har koll på läget. Hur kan man annars ha det?!
Har gjort en separat sammanställning över detta. Ni kan se den
och läsa om MMVD
HÄR
Kenneln
innehar SKK:s Bruksuppfödarpris & SBK:s korningsdiplom och har fått
HAMILTONPLAKETTEN!
Se
HÄR
Att föda upp valpar
är för mej inte bara att föda upp och sälja dom, utan jag vill följa dom genom
livet och ha kontakt med ägarna-
Vi försöker att ha träningsläger varje år
eller temahelger.
Självklart får alla mina valpköpare tips & råd vid behov. Ni får även
komma hit och få hjälp om det behövs.
Hunden jag
helst vill lyckas föda upp ska vara frisk, social, ha MYCKET arbetsvilja, förmåga till
koncentration, inte några stora rädslereaktioner när den går tester
- naturligtvis inte till vardags heller -
samt också bra
avreaktioner.
Inavelsgraderna
på kullarna är beräknade på 5 generationer
med AVELSDATA, utom några av kullarna med utomlands-hanar och våra spermaimporter. De är räknade för hand.
De färgade hundarna är hundar som antingen finns på båda föräldradjurens sida eller
fler än en gång hos den ena. De som finns inom 5
generationer och förkommer i 6:te generationen färgas också.
Jag tycker att den viktigaste grunden i uppfödning är riktigt BRA TIKAR. De
bär kullen i 9 veckor och lever med dem i 8 veckor. Hur viktigt som helst att
det är en social, stabil, orädd, skottfast, leksugen och sund mamma som kan
fostra rätt och leker med sina valpar.
Naturligtvis ska det vara en bra pappa också från en bra kull, behöver jag säja det?
Mina
valpar växer upp inomhus. Valplådan är i ett eget rum, granne med köket. När
valparna är 21 dagar gamla får de ”gå ur lyan” första gången. De får
sedan vara med i köket på dagarna. Där finns leksaker av olika slag.
”Kampgrejor”, bollar och även lite
”skrammel” som tex. bakformar och skedar att leka med. De har egna utgångar till
trädgården och får gå ut flera gånger om dagen. Valparnas del av trädgården
är hägnad med Gunnebo-nät och ligger granne med får- och hästhagar.
I dag har vi en otroligt bra informationskälla i SKK:s hunddata
och Avelsdata. Där kan man hitta mycket info om tilltänkta hanar OCH deras föräldrar/syskon/halvsyskon
etc. Även norska Dogweb och finska Koiranet har öppen info. Sen får man vara
nyfiken och fråga uppfödarkollegor/hundägare om det som inte framgår av hunddatan.
Att bara titta på den tilltänkte
och strunta i släkten är en ren avelsmässig chansning! Därför är det också
jätteviktigt att man ser till att ALLA hundar i ALLA kullar MH-testas &
HD-röntgas. Annars vet man ju inte vad man avlar på. Att enstaka är ”otestade” kommer vi nog
aldrig ifrån, men i dagsläget så finns det för många
”otestade” hundar.
Målet
med min avel är sunda hundar med mycket "motor". Jag avlar helst på hundar som
är både mentaltestade ( MH & korning ) med bra resultat samt tävlade. Det ena kan inte
utesluta det andra och JAG vill veta vad jag avlar på. Det är skillnad på
att träna hemma och att tävla en hel dag i ny miljö/mark, vad gäller
att utröna hundens kapacitet. Dock så tycker jag att ett bra MT & korning
hos en hund som "bara" lever ett aktivt liv säjer ganska mycket om
hunden. Alla vill inte tävla och det viktigaste är ändå att hunden har ett
bra liv.
Självklart beror resultatet delvis även på förarens
tävlingsintresse och träningsmetoder/vana, så jag kan bara tala för mina
egna uppfödda hundar som jag känner både vad gäller ev. problem i träningen
och hundarnas kapacitet.
Jag
vill också helst se att hundarna klarar av korningen på ett bra sätt innan avel.
Visst
kan hundarna vara glada, trevliga, stabila och orädda i vardagslivet, illa vore det
väl om de inte var det.. men jag tycker att
även det de visar på
MH/korning är
viktigt.
Varför har vi annars tester om vi inte tittar på resultaten?
Jag vill se att hunden säjer JAJAMEN till lek/kamp när som
helst och med vem som helst. Det förutsätter en viss social säkerhet
och även lek/kamplust. Jag tycker att
avreaktionerna är jätteviktiga, alltså en måttligt hård eller något
vek hund. Detta i miljö/testsituationer, förarvekhet är något annat.
Jag vill helst inte se en massa flykter heller. Visst får den bli rädd, men det får vara måtta. Nyfikenhet är
viktigt för mej och hundar kan vara nyfikna även om dådkraften inte räcker
riktigt. Man kan ändå se att de fokuserar och försöker. Men visst är
det också trevligt med ett gott mod Temperamentet
tycker jag inte spelar så stor roll om det ligger på livlig eller mycket livlig,
så länge det inte bara är "spring i benen". Finns alla de fina lek/kampbitarna
och nerver under kontroll så brukar även en mycket livlig hund kunna fokusera.
Den ultimata hunden för mej har mycket av det mesta utom en massa skärpa & försvar,
men den hunden växer inte på träd
Alla hundar har
brister, det gäller att bestämma sej för vad man tycker är viktigt och
för mej är det som jag beskrev ovan: egenskaperna som är viktiga för
en bra arbetshund. Det gör det i alla fall lättare att jobba med hunden
eftersom man har mycket gratis med i bagaget som man inte behöver jobba
upp själv.
Och finns det inte utan man jobbar upp det, så nedärvs det inte heller.
Att avla på utländska hundar gör att man inte har riktigt samma koll på de
mentala egenskaperna och inte heller HD-status på syskon. De har inga
mentaltester för kelpies varken i Europa eller Australien och de röntgar inte
lika flitigt som vi gör. Det nya blodet är fördelen och det behöver vi i vår
population. De flesta har vuxit upp helt annorlunda mot våra
svenska hundar.
Jag vill att mina valpköpare HD/ED-röntgar och MH-testar hundarna,
samt gärna även gör korningen.
MH ordnar jag för mina kullar och även
korning. Har någon lång väg att åka och hellre vill göra MH:t i hemtrakten så är
ju det förstås OK, även om det är roligare om ni kommer hit. Eftersom jag gärna
vill veta så mycket som möjligt om ”mina valpar” så blir jag ju förstås glad om
de förutom att ha ett kärleksfullt och aktivt liv får tävla lite också. Kennelläger försöker
vi att ha varje år.
Mina egna hundar testar jag också att valla lite med, förutom träning och tävlande i bruks och lydnad. Visst finns där vissa vallanlag. Min egen okunnighet sätter dock en del käppar i hjulet.. Jag har lite svårt att hinna med ibland...
Jag föredrar att föda upp i liten omfattning, därför att det är dels kul & dels jobbigt att vara så engagerad i en valpkull under dess uppväxt. De 3 första veckorna sköter ju tiken dom i princip helt och hållet och är det ju inte något speciellt jobb, men de 2-3 sista veckorna så blir det mera att man hanterar och leker med en och en, en liten stund om dagen.
_________________
Exteriör
Fick frågan
från en ev. framtida valpköpare vad jag har för ideer om exteriören på
kelpie, då jag inte skriver just nåt om det...
Jag tycker
att TYPEN är viktigast, gillar inte högställda kelpies och vill också
helst att de ska vara medelstora. Hellre snäppet åt det mindre hållet än
stora och varken tunga eller tunna. Har
uppmärksammat en del påståenden att de "normala" hundarna skulle vara "segare"
att jobba med än de högställda och lite tunnare och det köper jag inte en
sekund! Motorn
sitter inte i kroppen utan i knoppen!
SUND BYGGNAD, dvs. tillräckligt vinklade hundar med effektiva
rörelser. Tycker
om feminina tikar och maskulina hanar med vackra huvuden och mörka ögon Nå,
exteriöra företräden kan ALDRIG gå före mentala för mej, men som jag
tidigare sagt så letar jag ju inte efter det fulaste jag kan hitta för att
para med
Tandförluster förekommer på kelpie, så och på mina, en/ett par P1:or
hos ett fåtal och någon P2:a. Inte hela världen, men inget önskvärt. Då måste
man naturligtvis titta extra på den man parar med! Och en hund som saknar både
1:or & 2:or är nog frågan om jag skulle använda.. Då finge den vara
j-ligt bra för övrigt.
Så, nu
vet ni...
__________________________________
Hundar
av alla raser bär på mer eller mindre defekta gener av olika slag. Det kan man
aldrig komma ifrån. Dock så ska man veta att ju tajtare kombinationer man gör,
desto större risk är det att dubbla upp likartade gener. Utavel är nödvändigtvis
inte heller den ultimata lösningen för att få superfriska hundar. Bär båda
föräldrarna mycket av likartade defekta gener, så kan avkommorna bli sjuka i
alla fall.
Det viktigaste är att undvika att para två individer som har nära
släkt med samma "defekt" eller mentala brister. Som exempel kan nämnas en tik
som har ett syskon eller halvsyskon med HD eller HD i föräldrarnas syskonskara
eller har har lämnat HD etc. Där är det extra viktigt att se till att det ser
fint ut på hanens sida vid en parning. Att para en tik som har nära släkt med HD
eller har lämnat med dito hane är inte att rekommendera.
Fortsatt då
några tankar om
dagens HD-frekvens. Kelpie har en glidning mot färre A, mera B och mera C under
de senaste åren. Med färre A och mera B så bör bli det flera parningar med B & B och då är det en
hjälp för många, både uppfödare och valpköpare, att veta hur "bra" dessa B är och hur lämpligt det är
att kombinera två individer gällande ledhälsa. Gäller så klart även hundar med A, som även de kan ha
syskon med HD och man måste vara extra noggrann med vad man parar med. Jag tycker att HD-index vore ett bra verktyg för att kunna vända
trenden.
Ett av nöjena med att planera kullar är att surfa runt och
kolla släkten åt alla håll och kanter, så jag har denna bild
ändå. Tycker
ändå att index vore bra att få in på kelpie med tanke på utvecklingen.
Det blir tex. enklare att
leta efter en hane ur en helfri kull om man har "belastning" hos sin tik, dvs.
syskon eller nära släkt med HD. Sedan kan man därifrån fortsätta att titta
vidare runt den/de individer man hittar, gällande leder och andra egenskaper.
Mera om varje hund finns att läsa på kull-sidorna
_____________________________________________